Fäbodantien talli

Helis hoppkurs hösten 2006

Den 23 september 2006 ordnades en vuxenkurs i hoppning för andra gången vid stallet. Kursen bestod av 10 deltagare, varav 2 hade med sig sina egna hästar. Tränaren på denna kurs heter Heli Kivimäki och kommer från Tammerfors där hon är lärare. Hon har en egen häst, ett 6 årigt sto. Kursen består av teori, ridning, bastubad och övernattning.

Stämningen var på topp inför kursen och alla var glada och även förväntansfulla. Dessa damer som deltog hade knapp erfarenhet av hoppning, men nu fick de chansen att lära sig mera! Många hade tidigare hoppat, men flera var också nybörjare på den fronten.

Första lektionen under veckoslutet bestod av teori. På teorin gick Heli genom hoppningens sits. Damerna fick själv se hur den rätta sitsen skall se ut.

Heli visade både den rätta sitsen och den felaktiga sitsen. Heli påminde eleverna om att man måste korta sina stigbyglar före man börjar hoppa.

Hon betonade också att deltagarna inte behövde oroa sig för höga höjder på hindren, alla ville ju skapa sig själva ett självförtroende och att våga hoppa hinder. Vi är inte här för att bli OS ryttare. Då Heli frågade om deltagarnas tidigare ”Aha upplevelser” eller saker de lärt sig tidigare så svarade alla deltagare på olika sätt.

1. ”Este ei oo mailmanloppu, fortsätt efter hindret” sade Mirva som sedan fick hoppa med lektionshästen Domingo.

2. ”Håll hela tiden blicken mot följande hinder ” sade Teija som red Fido.

Kerstin tyckte att det var viktigast att hålla jämnvikten. Hon hade med sig sin häst Mayday Malibou.

- ”Man måste ju också komma ihåg att också styra sin häst” inflikade Lise som red på hästen Vicky.

Annika som red på Lilleman tyckte att det är roligt att hoppa. Gruppen var ense om att de också ville visa alla som ifrågasätter deras ålder som ryttare att även de som är äldre också kan lära sig att hoppa!

Maria tyckte att samarbetet mellan häst och ryttare är det allra viktigaste, om det inte fungerar så blir det svårt! Maria fick rida Uki på lektionen.

-”Man måste också komma ihåg att hålla tempot jämnt hela tiden” sade Tuula som idag fick kämpa med Rontti.

Man borde nog lära sig att slappna av på samma sätt i hoppningen som i dressyren tyckte gruppen.

Men gruppen var överens om att deras mål med hoppningen var att våga. Våga hoppa och att våga lita på hästen. Heli pratade om de 3 R:n. Reitti (väg), Rytmi(rytm) och Rentous (avslappnad).

Efter teori lektionen var det dags för första gruppen att göra sig klara för start. Lektionen började med bommar och markarbete. Ryttarna fick lära sig mera om fältsits och lättsits. Till sist hoppade alla ryttare en jumppa serie på 3 hinder. Alla klarade sig galant över.

Kvällen avslutades med ett avslappnande bastubad och trevlig samvaro!

Dag 2 började tidigt med serie hoppning. Där lärde de sig hur man rider rätt väg. Man måste komma ihåg, att fastän man river ett hinder, titta inte bakåt, fortsätt fram!

På teorin gick Heli genom hur man rider en bana. De 3 viktigaste sakerna var: Att planera din väg i förväg då du bekantar dig med banan, kolla också upp hästens tempo före du startar. Kom också ihåg att hälsa på domaren, man får inte starta utan start signal, då blir man diskvalificerad. Sist men inte minst, startsignalen. Det är ingen brådska att börja, ta det lugnt, men rid inte över startlinjen utan startsignal.

Sist på kursens agenda var hoppning. En bana på några hinder skulle hoppas. Hindrens höjd var mellan 30-50 cm beroende på erfarenhet och mod. Eftersom alla hade en egen nivå att utgå från, så ändrades hindren till detta också. Det viktigaste var fortfarande sitsen, galoppen, blicken och att kunna byta galopp ifall det blir varvbyte efter hindret. Efter några hopp och högre hinder måste man lära sig att ge efter och föra fram händerna också.

Efter denna lektion var det dags för feedback över kursen. Alla deltagare var nöjda med kursen, och kanske till och med självförtroendet steg och att man vågar prova på mera i fortsättningen. Heli kommer säkerligen tillbaka till stallet flera gånger och håller kurs åt tant ligan. Nu får damerna se fram emot några dagars ont i kroppen, men det var det värt!

TACK HELI!! J

Gruppen bestod av

Kerstin – Mayday

Jaana- Joni

Mirva- Domingo

Teija- Fido

Maria – Uki

Karolina- Bullen

Annika – Lilleman

Lise- Vicky

Tuula- Rontti

Kirsi- Nalle

(Josso)